En liten trotskille kanske??!!

Uff, vilken liten pärs det har varit här hemma nu på morgonen. Melle har nog testa gränser och sin kära mors tålamod. Det senare är lite svårare att rubba men jag ska erkänna att lite bestämd fick jag allt låta när han spottade ut all gröten ur munnen.
Hela morgonen har gått åt att slita i allt i kryphöjd. Plocka fram saker som ligger under soffbordet. Bita på mattan och gråta för ingenting. Med andra ord så började min lilla stjärna bli trött.
Så jag gjorde snabbt lite gröt åt honom. Tre skedar åt han innan gröten spottades ut ur munnen och han skrek för full hals. Sen kom tårarna och då fick det räcka. Det blev raka vägen in till sängen och där ligger han och sover nu.
Tror faktiskt att han försöker se vad han kan göra och inte göra. Så fort vi säger åt honom att "inte göra så" lägger han av ett leende som gör att man smälter. Så det är precis som han vet att han kommer undan med allt då. Men inte längre, nu blir Ajabaja för hela slanten.
Vi har inte varit helt slappa i hans uppfostran. Självklart att vi tar bort honom när han pillar eller leker med något som han inte får. Men det där leendet kommer alltid när man säger ifrån. Så man är inte arg på den lilla krabaten särskillt länge =)

Det där med barn är aldrig lätt. Man sitter nu och säger "att det ska vi göra annorlunda med nästa barn". Tyvärr så tror jag inte att man blir klokare till andra barnet. Man kommer att göra misstag och ta dumma beslut. Men så länge dom inte far illa  av det så gör det inte så mycket.
Tycker älskling och jag gjort ett ganska bra jobb med Melle. Han har fått göra mycket saker men när vi kännt att nu måste vi vänja av honom har det inbte blivit så stora protester. Vilket varit skönt.
Som en sådan sak med att somna i famnen. Det fick han göra under våren och sommaren men sedan tyckte vi att han blev för stor för det. Så då började vi med att lägga honom i sängen, var inte jämt som han somnade direkt. Men ganska snart så gick det utan några tårar.
Fick rådet att man inte ska låta barn somna i famnen för det är SÅ svårt att vänja av. Men det tror jag inte. Det handlar nog mer om barnet och föräldrarna. Vissa barn har en vilja av stål och ska absolut ha sin vilja igenom. Och vissa föräldrar är lite mesiga. Dom står inte på sig till 100 % och är eniga i beslutet.
Säger inte att man ska låta sitt barn ligga och skrika i sängen. Men man ska INTE ge efter, tror det är tricket. Har funkat för oss, inte bara med att somna själv. Funkade även med flaskan och med att få Melle och dricka vatten. Med lite vilja gick det till slut.

Tror att några tar illa vid sig nu men det får ni göra. Detta är bara min teori och det har funkat för oss. Så som jag brukar säga, lämna era åsikter vid dörren!
Men kom ihåg att alla barn är olika och INGEN känner erat barn bättre än NI som föräldrar.
Det bästa att göra när man har barn är att testa, testa och åter testa. Till slut hittar man något som funkar just för er.

Nu ska jag hoppa in i duschen och bli lite människa igen =)
Kram på er!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback