Egenvalda av lillherren själv!
Då var äntligen den här jobbhelgen över. Om gårdagen var busy busy med massor av folk och händelser, så var denna dag tvärtom. Lite med folk och inget som hände. Snacka om kontraster =)
Det som gjorde att just den här dagen var extra jobbig var just att jag inte fick vara med på första babysimmet för Mille. Jag avskyr verkligen att missa alla första gånger, just för att det aldrig kommer ett första tillfälle igen. Det är i mina ögon stora ögonblick, även om själva händelsen inte är märkvärdig på något sätt.
Mille hade i allafall älskat att bada, även om första 10 minutrarna var ganska avvaktande. Han klängde sig fast på pappa och ville inte skvätta något vatten. Men sen mjuknade han upp och var som en iller i vattnet =D
Han satt i en ring och jagade ankor, han låg på ryggen med huvudet mot pappas axel och flöt, han flöt runt på magen med pappa och mycket mer. Det roligaste var nog att Mille var "störst" av alla barnen i gruppen. Var inte många barn som var i närheten av Buddahs kroppshydda ;-)
Under tiden som Mille badade fick Melle fika med farfar och Mahnaz. Dom hade en riktigt rolig stund och efter det blev det en sväng till bokhandeln. Där fick Melle själv välja vilka böcker han skulle ha. Blev tre tycken, två om arbetsfordon och en om flygplan. Han hade det SÅ roligt och har plockat med sina böcker hela eftermiddagen, TACK snälla ni =)
Hann med att läsa en av böckerna innan Mele somnade ikväll.
Tänk att en sådan sak som att få vara själv med farfar och Mahnaz kan betyda så mycket. Melle älskar att få vara själv med andra än vi. Men det måste vara någon han litar på. Oftast är det dom eller mormor & morfar men han får känna sig stor. Och som jag sagt förr, all fokus och uppmärksamhet ligger på honom. Det behöver vi alla få ibland och speciellt om man har en lillebror som är så pass liten som Mille är. Det blir att man bär på honom, tröstar och hjälper honom med att äta mm. I Melles ögon kan det nog bli lite avundsjuka. Man får inte glömma bort att Melle bara är 2 år. Han är stor i många lägen men även liten. Han kan inte förstå allt än.
Som tur är har vi då föräldrar och vänner som rycker in och finns där. Ser till att han får befinna sig i himmelriket =) Vi försöker få honom att känna sig där jämnt men det är lite extra speciellt när någon annan gör det ;-)
Nej nu ska jag avrunda. Blev lite långrandig, var inte meningen. Blir bara så glad av att se hur roligt Melle har det med andra. Jag sparar dessa dagar i mitt hjärta!
Ska ta mig en vaniljpudding nu och sedan ska jag krypa ner i sängen innan jag somnar. Imorgon är det en lång dag på jobbet som väntar.
Trevlig kväll bloggisar!
KRAM.
Det som gjorde att just den här dagen var extra jobbig var just att jag inte fick vara med på första babysimmet för Mille. Jag avskyr verkligen att missa alla första gånger, just för att det aldrig kommer ett första tillfälle igen. Det är i mina ögon stora ögonblick, även om själva händelsen inte är märkvärdig på något sätt.
Mille hade i allafall älskat att bada, även om första 10 minutrarna var ganska avvaktande. Han klängde sig fast på pappa och ville inte skvätta något vatten. Men sen mjuknade han upp och var som en iller i vattnet =D
Han satt i en ring och jagade ankor, han låg på ryggen med huvudet mot pappas axel och flöt, han flöt runt på magen med pappa och mycket mer. Det roligaste var nog att Mille var "störst" av alla barnen i gruppen. Var inte många barn som var i närheten av Buddahs kroppshydda ;-)
Under tiden som Mille badade fick Melle fika med farfar och Mahnaz. Dom hade en riktigt rolig stund och efter det blev det en sväng till bokhandeln. Där fick Melle själv välja vilka böcker han skulle ha. Blev tre tycken, två om arbetsfordon och en om flygplan. Han hade det SÅ roligt och har plockat med sina böcker hela eftermiddagen, TACK snälla ni =)
Hann med att läsa en av böckerna innan Mele somnade ikväll.
Tänk att en sådan sak som att få vara själv med farfar och Mahnaz kan betyda så mycket. Melle älskar att få vara själv med andra än vi. Men det måste vara någon han litar på. Oftast är det dom eller mormor & morfar men han får känna sig stor. Och som jag sagt förr, all fokus och uppmärksamhet ligger på honom. Det behöver vi alla få ibland och speciellt om man har en lillebror som är så pass liten som Mille är. Det blir att man bär på honom, tröstar och hjälper honom med att äta mm. I Melles ögon kan det nog bli lite avundsjuka. Man får inte glömma bort att Melle bara är 2 år. Han är stor i många lägen men även liten. Han kan inte förstå allt än.
Som tur är har vi då föräldrar och vänner som rycker in och finns där. Ser till att han får befinna sig i himmelriket =) Vi försöker få honom att känna sig där jämnt men det är lite extra speciellt när någon annan gör det ;-)
Nej nu ska jag avrunda. Blev lite långrandig, var inte meningen. Blir bara så glad av att se hur roligt Melle har det med andra. Jag sparar dessa dagar i mitt hjärta!
Ska ta mig en vaniljpudding nu och sedan ska jag krypa ner i sängen innan jag somnar. Imorgon är det en lång dag på jobbet som väntar.
Trevlig kväll bloggisar!
KRAM.
Kommentarer
Trackback