Världens bästa storebror!


Gud så jag älskar min stora kille ♥

Är lätt så här i början när milton kommit att mycket fokus hamnar på honom. Och ja, mycket av vår tid kretsar kring honom men för det blir inte Melle bortglömd. Även om det kanske ser så ut på bloggen =)
Vi har fortfarande tid över för att leka, bus och gosa med vår stora prins. Och nu är han även storebror, helt sjukt. Men det som är viktigt är att han verkar gilla sin nya roll här hemma. Kanske inte förrstår helt men han vet vart Milton ligger och sover. Så han går ofta till vaggan och kollar om han ligger där. Är precis så han når upp om han står på tå =D Han vill gärna klappa och titta men så fort Milton blir ledsen blir han lite rädd.
Jag tror han är stolt som få just nu över sin lillebror!


Häromdagen fick han bada inne i sin nya utepool/sandlåda. Helt plötsligt gick det att skvätta ner hela badrummet =)

Mycket som händer  för Melle nu. Nya tänder, en ny familjemedlem och sin egen utveckling. Han växer mycket mentalt och han måste ju få utlopp för det. Även om man ibland blir trött på hur han testar alla gränser, så vet man att han måste gå igenom det. Är inget han själv väljer att göra. Men just där och då kan det vara jobbigt. Som tur är går det snabbt över =)
På morgonen idag satt han  länge i mitt knä och myste. Känns som evigheter sen sist. Han lilla kropp och hans lukt, det kärlek. Han kommer alltid att vara min lille Melle!

Igår fick vi även brev om att Melle fått dagisplats from den 23 augusti. Blev på Tallkotten som vi sökt på. Samtidigt som jag blev riktigt glad blev jag även lite ledsen. Tänk att inte få ha honom hemma hos mig hela dagarna. Även om det i början bara kommer handla om 3 timmar så kommer det kännas som evigheter.
Vet att för hans utveckling är det viktigt att träffa andra barn. Lära sig samspelet men usch att behöva lämna bort honom. Frågan är vem som kommer gråta mest, han eller jag!?
Vet att det är alla hormoner som spelar mig ett spratt just nu. Var likadant när Melle precis kommit. Är nästan så tårarna ligger och bränner bakom ögonlocken hela tiden. Vet att det går över och då kommer jag nog glädjas till 100 % av att Melle fått plats =)


Ska snart fixa till mig, blir långa lata mornar nu ;-) När Melle vaknat ska vi åka iväg och haandla lite. Behöver fylla upp lite i skåpen igen.
Ska försöka att titta in här igen under eftermiddagen, lovar inget ;-)

Ha en underbar onsdag!


Kommentarer
sol säger:

man behöver absolut inte ha sina barn på dagis när de är så små! mamma och pappa är fortfarandee viktigast, samspel på dagis hinnar han lära sig!

2010-05-12 | 15:38:22
Louice säger:

Dagis är jättebra. Barnet får en chans att se att han/hon faktiskt klarar sig utan att mamma och pappa är med hela tiden, men de kommer ALLTID och hämtar hem honom/henne. De får dessutom leka och träffa många andra barn och lära sig vänta på sin tur och talet får en jätteskjuts, min uppfattning är att talet kommer fortare när de måste göra sig förstådda för andra än mamma och pappa. Dessutom får man som förälder tid att lära känna den nya familjemedlemmen i lugn och ro de få timmar det ändå handlar om när storasyskonet är på dagis. Jag önskar er all lycka till! Kram kram

2010-05-12 | 20:28:34
sol säger:

självklart gör alla som de vill, men jag tror nog att hemmabarn klarar sig alldelles utmärkt.

2010-05-12 | 21:19:22
Lisa säger:

Självklart klarar sig barn fint hemma. Men jag tror det ger mer att ha dom på dagis. Det främjar mycket hos barnen. Som Louise säger, talet utvecklas och barn lär sig av varandra. Ser dom att andra barn tex äter med kniv och gaffel börjar dom ofta själva att göra det.

Ser mer fördelar med att ha Melle på dagis än att ha honom kvar hemma. Och det handlar om så få timmar i veckan men det kommer ge Melle masssor!

2010-05-13 | 08:08:03
Bloggadress: http://lafamila.blogg.se/
sol säger:

oj då, vad alla gick i försvarsställning! om man tror att ett barn under två missar något i sin sociala utveckling med att vara hemma med mamma och syskon ska de defenitivt vara på dagis! om man tvärtom vill ta tillvara på möjligheten att vara med sina barn, har man de hemma. jag fullständigt övertygad om barnen hinner få den socialaträning de behöver!

2010-05-13 | 10:08:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback