Mitt strå till stacken!
Vi kan inte förändra världen själva. Men om vi alla hjälps åt går det mycket bättre =)
Idag gjorde jag (enligt mig själv) en riktigt god gärning. Jag gav bort vår gamla sulky, en åkpåse och lite tidningar. Tidningarna var mest för att jag själv vet att det är sällan man läser något nytt ;-) I vilket fall gav jag bort det till Ronald McDonald hus här i stan. Dom blev mer än tacksamma. Själv var jag bara glad att bli av med det =) En win win situation!
Hade tidigare tänkt att skänka sulkyn till Stadsmissionen men kom just att tänka på sjukan. Där finns det inte alltid pengar över till att köpa just vagnar och dylikt. Dom förlitar sig mycket på att folk just skänker. Visst en viss del av deras ekonomi går nog till dessa saker men långt ifrån att det ska finnas till alla.
Tjejen jag pratade med i telefon sa just att familjer efterfrågat en sulky att ha mellan huset och själva sjukhusbyggnaden när dom ska göra undersökningar. När man får höra sådana saker känner man i hjärtat att man gjort helt rätt.
Vagnen var i så pass bra skick att jag hade kunnat sälja den. Men det finns inga pengar att tjäna. Dom hundralapparna jag kunnat få, kunde jag både ha och inte ha. Och i ärlighetens namn känns det bra mycket bättre att göra just så här.
Blev inbjuden att komma in när jag lämnade över vagnen men med tanke på att halsen värker och att barnen är sjuka ville jag inte dra med mina baciller dit in. Hade vi varit friska hade jag inte tvekat en sekund.
Denna vagn var det som fick ett nytt hem. Den är väldigt sparsamt använd =)
Nu tycker jag att alla som har en massa saker, framförallt vagnar hör av sig till Ronaldhuset. Jag lovar er att dom kommer bli tacksamma och vi kommer känna oss bättre.
Det är svårt att skänka pengar, ha fadderbarn, jobba volonärt mm när man själv befinner sig mitt i livet. Men själv försöker jag att göra det jag kan. Inte för att jag räknar med att komma till himlen utan för att det får MIG att må bra. Någon annan får lycka och det är just det som räknas =)
_________________________________________________
Som jag skrev värker min hals, känner mig inte helt på topp. Barnen är sannslöst rastlösa samtidigt som dom är sjuka. Det blir mycket gnäll och få sovtimmar. Men dom är inte redo att ge sig ut på några äventyr än. Imorgon är det VAB för min del. Melle är förkyld och har en tråkig hosta. Mille repar sig mer och mer. Nu sover han tom på nätterna ;-)
Kvällen till ära blir det sushi. Har ingen ork att fixa någon middag och min kära man tyckte att vi kunde unna oss lite godmiddag =) Kan nog inte mer än hålla med faktiskt, ibland får man vara lite lat. Och jag är ju inte helt frisk heller ;-) Vad Christians ursäkt för att inte fixa middag är vet jag inte. Kanske är att han jobbat??!! =)
KRAM på er!
Idag gjorde jag (enligt mig själv) en riktigt god gärning. Jag gav bort vår gamla sulky, en åkpåse och lite tidningar. Tidningarna var mest för att jag själv vet att det är sällan man läser något nytt ;-) I vilket fall gav jag bort det till Ronald McDonald hus här i stan. Dom blev mer än tacksamma. Själv var jag bara glad att bli av med det =) En win win situation!
Hade tidigare tänkt att skänka sulkyn till Stadsmissionen men kom just att tänka på sjukan. Där finns det inte alltid pengar över till att köpa just vagnar och dylikt. Dom förlitar sig mycket på att folk just skänker. Visst en viss del av deras ekonomi går nog till dessa saker men långt ifrån att det ska finnas till alla.
Tjejen jag pratade med i telefon sa just att familjer efterfrågat en sulky att ha mellan huset och själva sjukhusbyggnaden när dom ska göra undersökningar. När man får höra sådana saker känner man i hjärtat att man gjort helt rätt.
Vagnen var i så pass bra skick att jag hade kunnat sälja den. Men det finns inga pengar att tjäna. Dom hundralapparna jag kunnat få, kunde jag både ha och inte ha. Och i ärlighetens namn känns det bra mycket bättre att göra just så här.
Blev inbjuden att komma in när jag lämnade över vagnen men med tanke på att halsen värker och att barnen är sjuka ville jag inte dra med mina baciller dit in. Hade vi varit friska hade jag inte tvekat en sekund.
Denna vagn var det som fick ett nytt hem. Den är väldigt sparsamt använd =)
Nu tycker jag att alla som har en massa saker, framförallt vagnar hör av sig till Ronaldhuset. Jag lovar er att dom kommer bli tacksamma och vi kommer känna oss bättre.
Det är svårt att skänka pengar, ha fadderbarn, jobba volonärt mm när man själv befinner sig mitt i livet. Men själv försöker jag att göra det jag kan. Inte för att jag räknar med att komma till himlen utan för att det får MIG att må bra. Någon annan får lycka och det är just det som räknas =)
_________________________________________________
Som jag skrev värker min hals, känner mig inte helt på topp. Barnen är sannslöst rastlösa samtidigt som dom är sjuka. Det blir mycket gnäll och få sovtimmar. Men dom är inte redo att ge sig ut på några äventyr än. Imorgon är det VAB för min del. Melle är förkyld och har en tråkig hosta. Mille repar sig mer och mer. Nu sover han tom på nätterna ;-)
Kvällen till ära blir det sushi. Har ingen ork att fixa någon middag och min kära man tyckte att vi kunde unna oss lite godmiddag =) Kan nog inte mer än hålla med faktiskt, ibland får man vara lite lat. Och jag är ju inte helt frisk heller ;-) Vad Christians ursäkt för att inte fixa middag är vet jag inte. Kanske är att han jobbat??!! =)
KRAM på er!
Kommentarer
Trackback