La Famila

God kväll i stugorna!

 

Här hemma sitter jag med en mysig filt, tända ljus och en snarkande Mille brevid mig =) Mannen är iväg och spelar biljard med sin pappa. Lite öl, god mat och trevligt sällskap är precis vad han behöver. Just nu är det han som har hand om alla lämnar och hämtningar på dagis. Så lite egen tid är han allt värd ;-)

 

Samtidigt vet jag inte varför jag är så dömande mot mig själv? Hur kan jag räkna med efter ca fyra utbildningsdagar att allt redan ska sitta. Hur kan jag tro att min första skada ska kunna regleras på ett felfritt sätt??!! Varför tror jag att systemen ska vara lätta att hitta i första gången som jag använder dom?!

 

Det finns ingen som ställer några krav på att jag redan ska kunna det här. Det är bara jag som ställt för höga krav på mig själv. Tror det är dags att släppa taget lite och andas en extra gång. Inte stressa upp mig för att det tog två timmar att göra en webanmälan. Jag har aldrig gjort någon själv och har bara matats med info sen jag satte min fot där i måndags.

MEN vet ni vad det bästa är! Jag har så mycket bra männsikor omkring mig som hjälper till. Alla vi som började i måndags har samma utmaning framför oss. Och under eftermiddagen satt vi alla och slog pannan i tangetbordet och hade ingen aning vad vi pysslade med =)

 

Så nu ska jag bryta ihop här innan jag tar nya tag imorgon. Då kommer jag ha lite mer koll på vad det är jag ska göra. Det är imorgon det vänder, för då kan det knappast bli värre =)